Home is were your heart is

Efter 2 månader besökte jag Skåne igen och mitt "gamla"jobb med alla härliga tjejer. Ja, jo,  jag är nog lite saknad har jag förstått. Det kändes som en evighet sedan jag jobbade där och en helt annan livstid som jag bodde i det där huset vid sjön...märklig känsla. Tillbringade en hel eftermiddag där och sedan var det tack och hej igen. Nu dröjer det till nästa besök.

Nu har jag bott in mig i detta svart/vita hem och försöker sprida lite "malin"-känsla här och där..går ganska bra och blir dessutom uppskattat. Jag säger bara mer ljuslyktor åt folket, vi går mot mörkare tider. Man måste liksom väga upp den här "the dark side"-känslan något! Det är faktiskt helt OK att bo på liten yta med ordning och reda igen utan sjöutsikt och trädgård.

...för övrigt är jag fortfarande i min "ålderskris" och försöker helt enkelt bara inse att livet springer förbi mig och jag har ju inte en aning om hur långt just mitt lopp är...vad kommer jag hinna göra före målgången och vad är värst att ångra det beslut man tagit eller det man aldrig gjorde...
Tänker så ofta och mycket på dig mamma. Jag saknar er alla så otroligt mycket. jag hoppas du har ro <3