Jag har det Fucking jävla perfect...

Det är ju alldeles underbart allting. Här kommer en `NOLIFERS´ bekännelser.
Inget jobb Inga pengar Inga framtidsplaner Ingen planlösning Ingen kärlek Inget LIV...så långt ögat når. INGEN tro på mig själv...just för stunden. men visst jag har ju en underbar sjöutsikt, ett hus och frihet, vad det nu innebär??...Tålamod är något jag behöver och lite uppmuntran skulle sitta fint. Jösses, vilka begär jag har.
Livet rusar förbi och jag har min ångest och längtan tryckande i bröstet...
Tyck nu inte synd om mig för denna sits har jag ordnat till alldeles själv och det är jag så stolt över. Vägen är lång från jorden till stjärnorna har läst på någons ben nyligen... och jag har väl kommit upp till fotknölen på ett ungefär...
Nya tag och energipåfyllning inom kort.
För visst sjutton ska det väl bli bra någon gång och än ger jag inte upp...man vill väl vara glad va!

Löven faller och jag med dem...

Den fina sommaren börjar ge upp och kvar står jag med mina funderingar och längtan. Jag har fortfarande ingen aning om hur mitt liv ska se ut eller hur jag vill ha det. Har en obehaglig känsla av att inte riktigt passa in någonstans och att allt jag gör blir fel. Känner mig inte hemma varken här eller där, kaos inombords och runtomkring mig. Glad ena dagen för att sedan dala ner i depression nästa. Det tär och jag tappar mig själv bit för bit varje dag... medan livet bara fortsätter att passera.
Men visst har vi haft många ljuspunkter i sommar och jag är så tacksam för dessa.