att du hamnar i dunklet av det förflutna
att allt du sagt och gjort tappar sin betydelse för mig
att jag ska glömma hur din röst lät
och att förnimmelsen av din doft dunstar bort
men ännu finns du kvar inom mig och gör dig påmind i mina tankar och handlingar
allting känns som en evighet och ett ögonblick på en och samma gång
Du Förvann mitt i mitt liv och jag tog dig förgivet...det gör så ont att tänka på allt som vi borde upplevt, men som aldrig blev gjort och sagt
det gör så ont att sakna dig och förlora allt som var Du...
jag har ju så mycket som var till dig...
Nu har du frid och jag hoppas du ser mig och lever vid mig så jag får chansen att ge dig glädje och tacksamhet för att du var min Mamma.
allt är bara så ofattbart och jag behöver dig mer än nånsin...
 |
| Lägg till bildtext |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
spit it out!